Peppad

Igår var jag på samma pass som förra veckan och bestämde mig för att just det passet är något som jag ska försöka hålla i och gå på varje vecka. Då det är ett intensivt och jobbigt pass så känner jag att det är lätt att mäta utveckling där. Jag har ju liksom inga mål i siffror och mått utan bara i känsla. Jag vill känna mig stark, att jag orkar trycka ifrån och ta i ordentligt även i sista låten.

Men det känns skönt att ha kommit igång. Jag har trots allt tränat tre gånger sen jag satte igång förra vckan. Att jag alls tog mig iväg igår gör mig inspirerad och peppad att köra vidare. Allt måste inte vara under kontroll när jag åker, det finns tid efteråt också.

And so it begins

Nu med det nya året och allt har jag känt mig riktigt peppad inför att börja röra på mig igen. Att känna mig stark och att orka med ett liv som småbarnförälder samt ha ett stillasittande jobb med alla problem som det kan medföra.

Således gick jag i slutet av december in på Må Bättre här i gävle och införskaffade ett medlemsskap. Idag har jag äntligen utnyttjat detta och det med måtta. Passet hette nåt i stil med powerstep och damn vad slut jag var efteråt, eller är fortfarande och kommer väl troligt så vara i ett par tre antagligen fyra dagar. Men så otroligt roligt och skönt det var!

Mitt mål med att börja träna är att få en starkare bål, med det följer bättre hållning och förhoppningsvis mindre smärta i ryg och nacke vid barnlyft och datorarbete. Givetvis har jag ett par estetiska mål också. Dessa är främst att tajta till den där rumpan samt få de snygga axlarna jag inte sett på mig själv på läääääänge. Med tanke på att jag inte rört mig knappt alls på snart två år så borde resulten komma inom överskådlig framtid iaf.

Förhoppningen är att jag ska ta mig iväg två kvällar i veckan och kanske en sväng på helgen. När jag börjar jobba ska jag slänga in minst ett lunchpass i veckan också. Det känns som en sansad och överkomlig plan tycker jag.