Nu längtar vi som galningar till lördag. Åtminstone till lördag eftermiddag då vi förhoppningsvis checkat in och är redo för en första upptäcktsfärd.
Idag har vi varit på babysim hela familjen. Det var mysigt men tiden går så fort. 30 minuter är ju ingenting. Jag kan tänka mig att mindre bebisar tycker det är jobbigt men jag är säker på att Astrid skulle kunna bada minst en timme till.
--------------------------------
Det där om att man ibland tror att man känner nån för att man tex sett dem på TV eller som i mitt fall , följer någons blogg, kan ibland försätta en förvirrad människa i en något pinsam situation.
Förra veckan var jag och Astrid på stan. Inne i en butik en bit bort såg jag en tjej som jag tyckte mig känna väldigt väl. Jag log mitt största mest igenkännande leende och vinkade stort. Det lite sneda förvirrade leende och den halvt höjda handen jag fick tillbaka gjorde att en blixt slog ner. Jag känner inte den här människan och hon vet inte ens vem jag är. Nåja, jag vände snabbt på klacken, inte mycket att göra .
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar