I ett och ett halvt dygn har vi varit på resande fot och äntligen sitter vi i soffan med ett glas vin i handen och tyska hur gör djur på TV.
Att sova på båten var något av det bästa man kunde göra. Vi stannade aldrig på vår resa och var ändå skönt utsövda när resan fortsatte på andra sidan vattnet. Men att göra 9 timmar bil 9 timmar båt och 9 timmar bil till, känns i både kroppen och knoppen kan jag säga.
De sista tio milen var riktigt jobbiga för oss alla tre. Astrid hade tröttnat rejält och satt bara och gnällde hela tiden. Jag och David var rejält trötta och började bli riktigt hungriga också. Plus att vi visste att det skulle dröja innan vi kunde slå oss ner och stoppa i oss nåt.
Men nu är vi iaf äntligen här. Jag hann inte se så mycket av Schmalkalden idag men det jag såg var jättefint och intressant. Med av den varan blir det imorgon. Jag hoppas på finväder så att det kan bli promenad.
Vardagsliv och småsaker med ettåring, pendling och träning.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar